Vårdinstitutionshistoria i Västerbotten

Västerbottens museum Foto : Anton Hjalmarsson

Västerbottens museum
Foto : Anton Hjalmarsson

Tidigt under 2021 påbörjade Västerbottens museum ett arbete om vårdinstitutionernas historia i Västerbotten. Främsta fokus ligger på Strömsör vårdhem (Nordmaling kommun) och Brattby vårdhem/centralanstalt (Vännäs kommun). Arbetet kommer pågå till slutet av år 2023. Främsta samarbetspartner är Funktionsrätt Västerbotten där samtiden och framtiden kommer att stå i fokus. Andra samarbetspartners i projektet är Handikapphistoriska föreningen, Folkrörelsearkivet Västerbotten och Funktionsrätt Umeå.

Om länets institutionsvårdshistoria finns väldigt lite kulturhistorisk och etnologisk dokumentation gjord. Minnen och arv från äldre tiders institutionsvård och psykiatri sopas ibland undan, och berättelserna efter dem som levde eller arbetade vid institutionerna finns sällan bevarade. Det här väcker frågor om vems berättelser som finns kvar för framtiden, vems historia som glöms bort och om vem som får lämna spår.

 

Hur såg tillvaron ut för den som var intagen på Strömsör vårdhem tidigt 1900-tal? Vad berättar de som levde eller arbetade här under senare år? Och hur såg människor i samhället utanför institutionerna på dessa platser? 

 

Under de kommande tre åren blickar Västerbottens museum mot länets institutionsvårdshistoria, med främsta fokus på Strömsör vårdhem (Nordmaling kommun) och Brattby skolhem/vårdhem (Vännäs kommun). Det historiska perspektivet är centralt, med start i institutionernas tillkomst fram tills idag. Kulturmiljö och personliga berättelser kommer att stå i centrum. En viktig ingång är frågor kring dagens historiebruk och historieskrivningen kring dessa platser. Hur kan dessa platsers minnesskapande funktion stärkas för att låta fler berättelser bevaras för framtiden?

 

Vårdinstitutionerna som kulturmiljöer och kulturarv är dessutom hotade, inte endast här i länet utan i hela Sverige. I städer och attraktiva tätortsområden är vårdinstitutionerna påverkade av olika förändrings-tryck som leder till att byggnader rivs eller att kulturmiljöer förtätas och byggs om. På andra platser, i glesbygd och längre från stadskärnorna, lämnas de istället till förfall.

 

Det är därför angeläget att dokumentera dessa platser och de minnen som hör platserna till, för att säkerställa att berättelser ur denna del av länets historia finns bevarat för framtiden. Projektet kommer att röra sig mellan historia, samtid och framtid.

  

Dokumentationen och undersökningen genomförs i nära dialog med föreningar och personer som själva arbetar för funktionsrättsfrågor idag och/eller som på olika sätt har en koppling till institutionernas verksamhet och historia. Främsta samarbetspartner är Funktionsrätt Västerbotten där samtiden och framtiden kommer att stå i fokus. Andra samarbetspartners i projektet är Handikapphistoriska föreningen, Folkrörelsearkivet Västerbotten och Funktionsrätt Umeå. 

 

Vi ser gärna att privatpersoner och andra föreningar kommer med synpunkter och idéer kring projektet. Vi önskar även komma i kontakt med dig som har något att berätta. Har du en egen koppling till Brattby vårdhem/skolhem eller Strömsör vårdhem? Vad vet du om dessa platser, vad minns du härifrån, vad finns att berätta?

 

Hör gärna av dig till museets etnolog: 

Sofia Breimo

Etnologi & Samtidsdokumentation

sofia.breimo@vbm.se

070-275 97 41

 

eller till Funktionsrätt Västerbotten:

Camilla Björnehall

Kommunikatör

camilla.bjornehall@funktionsrattvasterbotten.se

090-70 66 02

 

Mer om institutionerna: 

Strömsör vårdhem (Nordmaling kommun) var vid starten 1915 ett arbetshem och en så kallad ”asyl för obildbara”. En ”asyl för obildbara” var en anstalt för personer som på den tiden inte sågs som ”bildbara” och därmed var fråntagna rätten till undervisning eller skolgång. Begreppet ”asyl” ändrades år 1936 till ”vårdhem” och verksamheten förändrades under årens lopp. År 1954 upphörde den gamla uppdelningen mellan ”bildbara” och ”obildbara” människor genom en ny lag som gällde undervisning. 1968 kom en ny omsorgslag som ytterligare förstärkte rätten till skolgång. Strömsör fungerade som ett vårdhem fram till 1996. 

 

Läs mer om Strömsörs vårdhem i Västerbotten 1985 nr 3-4

I Brattby fanns Brattby Gård och Brattby skolhem/vårdhem (Vännäs kommun). Brattby Gård var ett enskilt vård- och arbetshem som drevs i privat regi med start i slutet av 1930-talet. 1948 såldes Brattby Gård till Landstinget och samtidigt påbörjades byggnationerna av Brattby skolhem – ett skolhem för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Brattby skolhem invegs 1950 och beskrevs då som det största skolhemmet i landet. Skolhemmet kom att bli ett vårdhem för både barn och vuxna. Under 1960-talet byggdes Olovsdalsskolan dit barnen som tidigare bott på Brattby vårdhem (som det då bytt namn till) flyttades, varpå Brattby vårdhem blev ett renodlat vårdhem för vuxna. 

Brattby Gård avvecklades mellan 1965 och 1970 då de boende flyttade till gruppbostäder i Vännäs, Lycksele och till det då nyrenoverade Brattby vårdhem. 

Brattby skolhem/vårdhem fungerade som ett vårdhem ända in på 1990-talet. 

 

Läs mer om Brattby Gård och Brattby skolhem/vårdhem i Boken om Brattby, Gubböle, Svallet (2007)

 

 

 

Föregående
Föregående

Se människan bortom ramar och regler

Nästa
Nästa

Dags att anmäla ombud till Funktionsrätt Västerbottens Digitala årsmöte 2021