“Nu måste något genomgripande göras för att ge dessa elever en utbildning som de har rätt till.”

 Marina Schaeder och Karin Thelberg, medlemmar i Autism- och Aspergerföreningen Västerbotten, Har skickat en skrivelse till ledamöterna  i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun.

-        Vårt syfte med denna skrivelse är att uppmärksamma barn / unga med Npf-diagnoser, en elevgrupp, bortglömd och tyst, vars skolresultat hemlighålls. Det handlar också om familjer som går sönder, tiotusentals familjer som inte orkar göra sin röst hörd. 

”Skolsituationen för elever med NPF-diagnos är undermålig i Sverige, och inte minst i Umeå /Västerbotten. Denna elevgrupp är bortglömd. Nationell statistik förs inte över hur det går för elever med funktionsnedsättning.

Den statistik som finns i dagsläget (A &A förbundets årliga skolenkät) är mycket skrämmande läsning. Resultat för 2020: endast 37 % når behörighet för gymnasiestudier! Betygsresultaten har sjunkit för varje år, medan skolfrånvaron har ökat.

Nu måste något genomgripande göras för att ge dessa elever en utbildning som de har rätt till.”

Här kan du läsa Autism- och Aspergerförbundets årliga skolenkät https://www.autism.se/20200915_resultat_skolenkat_2020

Nulägesbeskrivning (Word-dokument öppnas i nytt fönster)

Axplock ur föräldrars berättelser “ När skolan inte funkar” (Word-dokument öppnas i nytt fönster)

Utskick till ledamöterna i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun

                Likvärdig skola för alla  i Umeå – även för elever med NPF-diagnos?

Hej!

Vi som skriver detta mail är två medlemmar i Autism & Aspergerföreningen Västerbotten, Marina Schaeder och Karin Thelberg. Vår önskan är att du ska ta del av dokumentet och besvara den fråga vi ställer senast den 18 jan 2021.

Skolsituationen för elever med NPF-diagnos är undermålig i Sverige, och inte minst i Umeå /Västerbotten. Denna elevgrupp är bortglömd. Nationell statistik förs inte över hur det går för elever med funktionsnedsättning.

Den statistik som finns i dagsläget (A &A förbundets årliga skolenkät) är mycket skrämmande läsning. Resultat för 2020: endast 37 % når behörighet för gymnasiestudier! Betygsresultaten har sjunkit för varje år, medan skolfrånvaron har ökat.

Nu måste något genomgripande göras för att ge dessa elever en utbildning som de har rätt till.

·       En sådan satsning ligger helt i linje med punkt 52 i januariavtalet: …”gör det lättare att få stöd i mindre undervisningsgrupper. Resursskolor ska utvecklas. Öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter”.

Enligt överenskommelsen mellan regeringen, C + L ”har inkluderingstanken gått för långt” och det ska bli lättare för elever att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper och resursskolor. En utredning tillsattes., ”En annan möjlighet till särskilt stöd” (bifogas). Delbetänkandet ligger nu på regeringens bord, ska beslutas under våren.

·       I uppdragsplan för för- och grundskolenämnden 2020 -2023 ska utredas ”hur kommungemensamma resursklasser ska organiseras, behov av antal klasser, lokaler och omfattning. Utredare Gunnar Olofsson. Enligt Christopher Granberg ska utredningen vara klar juni 2021. Noteras kan att dessa presumtiva resursklasser inte finns med i det beslut som nämnden fattade i december ang. skolstruktur F-6.

·       För- och grundskolenämnden har fattat beslut om uppdragsplan med tre områden i fokus: förbättrade studieresultat, attraktiv skola och  ökad likvärdighet. Två av dessa områden har en direkt koppling till elevgruppen med npf-diagnoser då denna grupp har stora svårigheter att nå grundskolans mål.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av särskilda undervisningsgrupper (resursskolor) visade att eleverna i dessa grupper  fick betyg i fler ämnen och högre betyg, skolnärvaron ökade och att eleverna utvecklades socialt.

·       ”En genomförd skolgång är en av de främsta skyddsfaktorerna mot ohälsa, kriminalitet och utanförskap senare i livet”. Samstämmigt säger forskarna detta. Elever med npf är en riskgrupp när det handlar om drogberoende, psykisk ohälsa och självmord  Särskilda satsningar måste göras tidigt, satsningar som ter sig kostsamma i det korta perspektivet, men som – om de inte görs – leder till oerhörda samhällskostnader.( I den statliga utredningen ”Saknad” , 2016 anges kostnaden / elev som inte klarar skolan till 14 miljoner kr).

Att göra en satsning på dessa elever med stort behov  av stöd ligger också i linje S och Mp:s ”kraftsamling för ett tryggt Umeå”. En väl fungerande skola för alla är en av hörnstenarna i detta bygge.

Hur många elever är i behov av särskilt stöd i resursskola?

Svaret på den frågan är hemligt, vilket försvårar arbetet med att hjälpa dessa elever. Dock bör utredaren och du som nämndsledamot ha en uppfattning i frågan för att kunna fatta väl grundade beslut angående resursskolor.

Det som är känt är att det i varje svensk skolklass finns 2-3 elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla behöver inte resursklass utan kan få hjälpen i den ordinarie klassen, men för många är särskild undervisningsgrupp/ resursklass med pedagoger som har hög npf-kompetens ett måste för att ha en chans.

De 92 elever här i Umeå (nästan 10 %) som under våren inte klarade grundskolans mål – hur många av dessa har en npf-diagnos?

Det som också är känt är att söktalet till AST-klasserna i snitt är dubbelt så högt som antalet befintliga platser. (Vt 2018: 19 sökande, endast 7 platser!).

Det som också är känt är att i princip inga särskilda undervisningsgrupper finns för barn i de lägre åldrarna. Barnen blir hemmasittare redan under låg-och mellanstadiet. Detta är trenden i svensk skola idag. Lyssna på programmet i P1 ” 9 år och hemmasittare” i serien Skolvägrarna  https://sverigesradio.se/avsnitt/1622654

Vad erbjuds dessa elever i stort behov av stöd i Umeå kommun?

Enligt kommunens hemsida finns en sökbar anpassad verksamhet för elever med AST/ NPF-problematik.

AST-klasser, Bräntbergsskolan för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd (ca 30 elever anges?)  Noteras kan att idag råder ett ”överintag”, 28 elever. Antalet platser ska sänkas till 21 (7per åk)

Detta är vad Umeå officiellt erbjuder vårdnadshavare / elever att söka, 21 platser i en kommun med 130.000 inv.

Detta kan jämföras med Linköpings kommun, 160.000 inv. och universitetsstad. Där har man  byggt upp en tydlig organisation för att kunna hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Hemsidan visar att de både har resursskolor som är sökbara för alla elever och kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper för t.ex. elever med autismdiagnos. Enligt ansvarig rektor finns här plats för 85 – 90 platser. Utöver detta finns också fristående skolor för elever med särskilda behov.

Förutom  AST-klasserna finns i Umeå några anpassade verksamheter ”under ytan”, någon som endast tar emot elever i sitt eget ro, någon där man endast får gå ett år, någon som halverats och inte vet om den får finnas kvar.

Över huvud taget finns ingen tydlig struktur för föräldrar som söker anpassning för sina barn och ingen grupp  för barn i låg- och mellanstadiet.

Jag bifogar min sammanställning av de verksamheter som finns i dagsläget.

Hur ter sig vardagen för familjer där ett eller flera barn har en Npf-diagnos?

Med siffror och statistik kan man göra en beskrivning av verkligheten, men det är först när man med ord gestaltar svårigheterna som kanske någon utomstående förstår, åtminstone lite grann, vilka svårigheter dessa elever och föräldrar möter i vardagen – inte minst i kampen för att klara skolan.

”Autism och ADHD och alla andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är inget handikapp i sig. I många fall kan det tvärtom vara den där superkraften och det där utanför boxen-tänkandet som man så ofta hör artister prata om. Artister som jag själv, till exempel.

Men de komplikationer som kan uppstå på grund av diagnosen kan absolut jämföras med ett handikapp; ett handikapp som skapas på grund av okunskap, felbehandling, diskriminering eller en oförmåga till den samhälleliga anpassningen som behövs men sällan görs”  ”Scener ur Hjärtat” Beata &Malena Ernman, Greta &Svante Thunberg

För att om möjligt ge en liten bild av föräldrars och barns dagliga kamp för att klara skolan bifogar vi axplock ur berättelser nyligen skrivna av föräldrar i Umeå/Västerbotten. Läs dok. Axplock, föräldrars berättelser

Vårt syfte med denna skrivelse är att uppmärksamma barn / unga med Npf-diagnoser, en elevgrupp, bortglömd och tyst, vars skolresultat hemlighålls. Det handlar också om familjer som går sönder, tiotusentals familjer som inte orkar göra sin röst hörd… ”familjer som till stor del lever vid sidan av det svenska samhället i ett utanförskap som ingen verkar ha minsta aning om” (Malena Ernman).

Vi som samarbetat kring denna fråga vill slutligen ställa en fråga till dig i egenskap av ledamot i för- och grundskolenämnden:

Kommer du att verka för att det snarast skapas en tydlig struktur i Umeå med ett ökat antal resursklasser (låg-, mellan- och högstadiet)  för att möta behoven hos elever med Npf-diagnoser?  JA

                                                   NEJ

Egen kommentar:……………………………………………………………………………………………..

            ………………………………………………………………………………………………………………..

            ………………………………………………………………………………………………………………..

Skicka svaret senast den 18 jan 2021 till karin.thelberg52@gmail.com

För att ytterligare belysa denna fråga kommer vi även att vända oss till media.  

Marina Schaeder                   Karin Thelberg
förälder                      mormor